MOTHERHOOD

En sak jag har tänkt på. Det är det här med att skaffa barn. Jag har väl tänkt på det ganska mycket då jag ser många i min ålder, till och med yngre, trycka ut en unge från höger och vänster. Det känns som gravidmagar, purfärska bäbisar, barnvagnar och amning är det det enda jag ser på InstaStories. Min bror har två döttrar sedan länge, systern har fått sin första. Frågan om när det är dags för mig dyker upp allt mer frekvent. Det är inte så att jag inte vill ha barn, det har jag väll alltid velat; På något sätt. När jag var i tonåren skulle jag bestämt ha min första unge vid 25 år ålder, innan oron framtiden kom krypandes. Nu som 26 åring kan jag inget annat än skratta högt. Jag kan inte vara mer säker på att jag verkligen inte ska ha barn inom de närmsta åren. Visst, man blir aldrig redo och allt det där men du förstår vad jag menar. Helt ärligt, tanken om jag ens vill ligger och guppar där ute. Vill jag bara för att det förväntas att en? Eller vill jag verkligen skapa liv med mitt egna kött och blod? Visst har jag min lilla dröm om ett hus på landet, kanske ute i skogen, eller vid vattnet, där sensommarsolen ligger lågt och förgyller marken. Jag pysslar kanske i trädgården med solen i nacken eller kokar ihop middag, 50-talsmusik spelas i bakgrunden. Eller är det jazz? En hund eller två springer fritt och leker på det sättet hundar gör, kanske hör jag hästar gnägga från granngården också. Jag har en familj där men jag vet inte hur det ser ut; Men den är min. Framtiden är så oklar, ingenting känns säkert så tanken att blanda in barn i världen är otänkbar nu. Tänk om jag inte ens kan få barn? Det är inget att ta för givet. Visst, jag går runt med min livmoder, blöder en gång i månaden, har mina kramper. Det är inget kvitto på att maskineriet faktiskt funkar. Eller så är fabriken brukbar men den importerade hårdvaran är defekt. Kan man göra en utredning för att bara kolla så allt där inne är som det ska? Jag tycker att det kan vara ”skönt” att få det avklarat och slippa få den sparken i magen när man faktiskt bestämt sig för att försöka och det inte går. Om jag inte är ämnad till barnafödande vill jag veta det, helst igår. Det är inte så att livet är över och det är en dödsdom. Visst, vill man vara sån kan man skippa skyddet och se om det blir en bulle i ugn. Men hur oansvarigt är inte det? Nej tack, madam. Nu ska vi inte vara så negativa. Så tänk om jag faktiskt kan. Vilken gåva! Men vill jag bruka den? Time will tell. Jag vet vad dom ska heta iallafall.

VILL DU HA BARN?

ENGLISH: There’s a thing that has been on my mind. This thing about getting children. Guess I’ve been thinking about it quite a lot since I see many in my age, even younger, push put a baby from left and right. It feels like pregnancy bellies, babies fresh our of the womb, strollers and breast feeding is the only thing I see on InstaStory. My brother has two daughters since way back, my sister has got her first. The question regarding when it’s my time is coming up more frequently. It’s not like I don’t want children, I’ve always wanted that; One way or another. It my teens I firmly believed I would get my first child at 25, before the anxiety about the future came creeping on. Now at 26 I can’t do anything but laugh out loud. I can’t be more certain that I’m not gonna have children in the next couple of years. Sure, you’re never really ready and all that but you get what I mean. Honestly, the thought if I even want it is out there. Do I only want it because it’s expected from me? Or do I really want to create life with my own flesh and blood? Sure, I have my little dream of a house on the countryside, maybe out in the woods, or by the water, where the summer sun lays low and gives a golden glow. Maybe I’m fixing in the garden with the sun in my neck or cooking up dinner, 50’s musik is playing in the background. Or is it jazz? A dog or two are running free and playing in the way dogs do, maybe I hear horses neigh from the farm next door. I have a family there but I don’t know what it looks like; but it’s mine. The future is so uncertain, nothing feels promised and the thought of brining a child into it feels too far off. What if I can’t get children? That’s not something to take for granted. Sure, I walk around with my uterus, bleed once a month, I have my cramps. That’s not a receipt on that the machinery works. Or the factory is serviceable but the imported hardware is defective. Can you test if everything is working as it should? I think it could be ”comforting” to have it done with and not get that kick in the teeth when you’ve actually decided to start trying and nothing is happening. If I’m not made for childbearing I want to know that. It’s not like life is over and it’s a death sentence. Sure, you can skip protection and see if a bun appears in the oven. But how irresponsible is that? No thank you, ma’am. Let’s not be so negative. What if I actually can. What a gift! But do I want to use it? Time will tell. I know what their name will be at least.

DO YOU WANT CHILDREN?

P.S. Select your answer and press RÖSTA

Gillar

Kommentarer

HandlaSmart
HandlaSmart,

Du skriver så bra och samlar de spretiga tankar man kan ha inför ett så livsavgörande beslut med eftertanke

nouw.com/handlasmart
herrstedt
herrstedt,

Tack! Blir så glad att du gillar det ❤️

nouw.com/herrstedt
malinkirstine
malinkirstine,

Så fint och bra skrivet inlägg <3

nouw.com/malinkirstine
herrstedt
herrstedt,

Tack, vad snällt sagt ❤

nouw.com/herrstedt